Svensk skola har gått från att ha varit regelstyrd till att blivit mål- och resultatstyrd. Detta innebär att verkligheten för skolan har förändrats på en rad punkter.

Ekonomiskt får skolan nu som tidigare en viss summa pengar. Skillnaden är, att då kunde skolan ansöka om mer ekonomiska resurser, för att till exempel sätta upp stödundervisning. Idag skall skolan utvärdera resultat gentemot de uppsatta målen för att ta reda på om eleven har uppnått målen.

Resultaten skall dokumenteras och har eleven inte tillräckliga kunskaper skall han ges möjlighet att uppnå målen.

Skulle det krävas ekonomiska resurser som skolan inte har, skall rektor visa upp de dokumenterade resultaten för de kommunala politikerna och utifrån dessa begära de resurser som behövs för att eleven/eleverna ska uppnå målen.

För eleverna har den mål- och resultatstyrda skolan inneburit att de i förväg skall få veta vilka målen är och vilket resultat som krävs av dem.

LPFÖ-98 och LPO-94 är tydliga när de beskriver målen med verksamheten i för- och grundskola. När det gäller utgångspunkter för resultatstyrningen ger endast Lpo-94 utgångspunkter för arbetet.

Resultatstyrning går inte att kombinera med vilka mät- och bedömningstekniker som helst. Framför allt den internationella forskningen om mätning och bedömning visar detta allt tydligare